onsdag 22 februari 2012

...att en del ska skötas av det allmänna

Alldeles nyss ringde en trevlig ung man från Statsmissionen och tackade för en gåva jag skänkt för en tid sen. Och sen undrade han om jag kunde tänka mig att bidra mer regelbundet genom autogiro till förmån för ensamstående föräldrar. Pengarna skulle gå till verksamhet som ger behövande familjer lite rekreation och guldkant på tillvaron. Och jag skulle tro att för många av oss är den där guldkanten helt och hållet vardagsmat men för den som inte har några resurser alls kan nog en helg i en kollostuga vid havet vara rena lyxsemestern.

För olika falla ödets lotter och det blir allt mer tydligt i detta land. Nu vill jag inte på något vis påstå att det är som i Grekland eller Portugal eller så....Men för dem som är sjuka eller arbetslösa märks det tydligare i plånboken att vi har en regering som hyllar arbetslinjen och glömmer att ibland behöver man hjälp för att klara livets nödtorft.

Och visst har jag väl en sådan marginal att jag kan bidra men, jag gör det redan månadsvis. En slant går iväg till Rädda barnen till ett projekt som stödjer barn och unga som hamnat på sned i livet.
Det får räcka så....och mest av allt för att jag anser att sånt här viktigt inte ska finansieras genom välgörenhetsorganisationer. Det här ska staten ansvara för. Det ska inte hänga på om tillräckligt många vill bidra utan här ska vi som har bidra via skattsedeln till de som inte har.

Man kan nu invända att genom jobbskatteavdragen kan jag själv avgöra till vilka ändamål mina välgärningspenningar ska gå men jag menar att detta är i grunden fel av flera skäl.
För det första anser jag alltså att det är statens ansvar att se till att samtliga i landet har en dräglig tillvaro.
För det andra anser jag att den som har det sämre ställt inte ska vara beroende av lust och godhet hos andra för att klara sin vardag. Vi blir liksom två grupper med det där systemet, en som ska stå med mössan i hand och be vackert och en som, när andan faller på, kan sänka sig ned till att erbjuda en liten skärv.

Och nu har tydligen de styrande sett till att en del av det jag skänker till den här typen av verksamhet får jag göra avdrag för i deklarationen....Ja men för helvete...Höj skatten och se till att folk får en dräglig tillvaro även om de är sjuka, arbetslösa eller hemlösa. Det är inte så enkelt att man väljer sånt där själv.

Har ni fattat det nu Alliansen?

4 kommentarer:

  1. Äjmen!

    Men ha inte för stora förväntningar på Alliansens förstånd, då blir du bara besviken. Ja, det blir man ju i och för sig ändå. Men ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inga som helst förväntningar på deras förstånd längre. Frågan var mer av retorisk art.

      Radera
  2. Borde inte du vara statsminister allra minst?
    Jo min själ!

    Markattan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller åtminstone vara med i Lövdéns nya laguppställning....ytterligt förvånad över att han inte ringt utan helt bryskt bara gå ut och presentera sitt lag utan mig! Va e de för stil?

      Radera