...att en del är gott och annat är mer skit

Det är skit att inte bli av med förkylningen. G är inne på andra omgången, nu uppgradera med huvudvärk och feber. Ska vi gissa på influensa? Härligt, då har man att se fram emot.

Det är skit att jag har så svårt att sova. Dels beror det på att jag slumrar lite nu och då eftersom jag inte sover så bra på nätterna....ja ni ser, en ond cirkel. Dels beror det på en felande termostat. Vi pratar inte mer om saken men avstängt element, solfjäder och ett vidöppet fönster underlättar något.

Meeeen gott är att jag "trumfat" igenom ett långtidsuppdrag med arbetsuppgifter jag verkligen, verkligen, verkligen vill ha!
Suger bra länge på den mellan ( vilket är detsamma som karamellen) och borstar sedan tänderna med den här godingen. Visst är den URTJUSIG?





Tja, vad kan man mer begära av livet? Ny tandborste och ett uppdrag som jag verkligen, verkligen, verkligen vill ha och som jag är som klippt och skuren för. Möjligen att man blir frisk ordentligt några dagar före den 17 mars.

...att måttenheter inte är lätt

Alexander Norén, nyhetsuppläsare i SVT, påstod just att den nya lilla prinsessan är 3280 cm lång...Kan det verkligen stämma?


När min förstfödda kommit till världen stod det i den lokala tidningen att hon var född den 14:e centimeter.

...att en del ska skötas av det allmänna

Alldeles nyss ringde en trevlig ung man från Statsmissionen och tackade för en gåva jag skänkt för en tid sen. Och sen undrade han om jag kunde tänka mig att bidra mer regelbundet genom autogiro till förmån för ensamstående föräldrar. Pengarna skulle gå till verksamhet som ger behövande familjer lite rekreation och guldkant på tillvaron. Och jag skulle tro att för många av oss är den där guldkanten helt och hållet vardagsmat men för den som inte har några resurser alls kan nog en helg i en kollostuga vid havet vara rena lyxsemestern.

För olika falla ödets lotter och det blir allt mer tydligt i detta land. Nu vill jag inte på något vis påstå att det är som i Grekland eller Portugal eller så....Men för dem som är sjuka eller arbetslösa märks det tydligare i plånboken att vi har en regering som hyllar arbetslinjen och glömmer att ibland behöver man hjälp för att klara livets nödtorft.

Och visst har jag väl en sådan marginal att jag kan bidra men, jag gör det redan månadsvis. En slant går iväg till Rädda barnen till ett projekt som stödjer barn och unga som hamnat på sned i livet.
Det får räcka så....och mest av allt för att jag anser att sånt här viktigt inte ska finansieras genom välgörenhetsorganisationer. Det här ska staten ansvara för. Det ska inte hänga på om tillräckligt många vill bidra utan här ska vi som har bidra via skattsedeln till de som inte har.

Man kan nu invända att genom jobbskatteavdragen kan jag själv avgöra till vilka ändamål mina välgärningspenningar ska gå men jag menar att detta är i grunden fel av flera skäl.
För det första anser jag alltså att det är statens ansvar att se till att samtliga i landet har en dräglig tillvaro.
För det andra anser jag att den som har det sämre ställt inte ska vara beroende av lust och godhet hos andra för att klara sin vardag. Vi blir liksom två grupper med det där systemet, en som ska stå med mössan i hand och be vackert och en som, när andan faller på, kan sänka sig ned till att erbjuda en liten skärv.

Och nu har tydligen de styrande sett till att en del av det jag skänker till den här typen av verksamhet får jag göra avdrag för i deklarationen....Ja men för helvete...Höj skatten och se till att folk får en dräglig tillvaro även om de är sjuka, arbetslösa eller hemlösa. Det är inte så enkelt att man väljer sånt där själv.

Har ni fattat det nu Alliansen?

...att snart har jag snöat över

En bild säger mer än tusen ord och jag nöjer mig med att påpeka att det är 22 februari!

...att jag är i det därmaste döööd!

Av nästäppa kan man dö, det vet jag, för jag kämpar för mitt liv hela, hela tiden.
Och jag som egentligen skulle sitta på en buss full med kolleger för två berikande dagar. Fy schöven va orättvist det är.

Jag är så genomförkyld att jag som sagt, knappt kan andas. Hungrig är jag också...och ni vet hur jobbigt det är att äta när man är däpt i däsan. Och så skulle det sitta fint med lite uppassning, lite puffade kuddar och sånt. Färskpressade apelsiner...glass...Åååå Isglass, va gott! Kaffe och mackor!

Förkyld, kämpar för mitt lilla liv och alldeles, alldeles ensam...

Himla trist det här!

...att skamligt är vad det är

Arbetsförmedlingens vice GD, Jan-Olof Dahlgren beklagar att arbetsplatsolyckorna ökar för folk i arbetsmarknadsåtgärder som till exempel Fas 3. Och förvisso är det anordnaren som har fullständigt arbetsmiljöansvar men det här visar att det finns en hel massa oseriösa anordnare som endast är ute efter de rätt så generösa ersättningarna som staten betalar ut för att arbetslösa ska fås i arbete utan större chanser att faktiskt få arbete.
Det är anordnare som inte har en jävla aning om sitt arbetsmiljöansvar....

Sen skadar sig folk, blir långtidssjukskrivna och så småningom utförsäkrade IGEN och då kan de fan i mig skylla sig själva väl!
Det är arbetslinjen det!

Plötsligt känns min förkylning mer som ett blossande raseri istället för begynnande feber.

...att nu gör Björklund fel igen

Det kan tyckas klokt av Folkpartiet att ställa krav på ägartiden för de privata företag som gett sig in i skol- och utbildningsbranschen.
Man vill nu reglera så att det inte blir lika lätt att bara plocka ut vinster och inte bry sig så mycket om själva verksamheten....nämligen att våra ungar har en bra skola.

Meeeen, med ett krav på ett minst 10-årigt engagemang lär vi få ha kvar en hel del skumma element i den branschen. Att få vänta ytterligare några år på att plocka ut den där vinsten lär ju inte stoppa alla.

Ingen fan ska plocka ut skattepengar som vinst i privata alternativ på den verksamhet som ska bedrivas av det offentliga! Det är min fasta övertygelse att skola, vård och omsorg sköts bäst av det allmänna.

...att jag längtar som ett barn

I morgon bitti trillar det in några gubbar med nytt kylåfrys.
Ett sånt här...



Som ett barn glädjer jag mig!

....att hjärtat finns på rätt ställe på en del.

Bråttom bråttom till jobbet (eftersom jag låg kvar och drog mig och lyssnade på nyheter) skriver jag ner i all hast....att det finns sans och balans också, i denna värld av galenskap.

Det är sånt man kan få klart för sig när man bestämmer sig för att trotsa väckarklockan.

För flera år sedan fattade Sahlgrenska universitetssjukhuset beslutet att alla får vård på samma villkor, även DI PAPPERSLÖSA.

Hurra!

Motiveringen? JO, de vårdar människor och alla människor har samma rättigheter.

Ibland blir ögonen blöta av glädje och det blev de denna Alla hjärtans dag i nådens år 2012.

Hjärt hjärt på er.

...att tillsammans flyttar vi berg

Och inte fuskar vi heller när vi bygger*.

Hux flux köpte jag mig nytt kylåfrys då det gamla var....ja rätt gammalt....
Men det hampade sig så att det nya är dryga 10 cm högre än det gamla. Och det visste jag när jag köpte det! Här hade det mäts och funderats så jag visste på förhand att det här går bra.

Nu hör det till saken att huset jag bor i byggdes när gubben låg i vagga, det är alltså 50+ och samtliga skåp är från tiden. (Det heter så på antikiska)
Stadigt och stabilt. Och det vill sig inte bättre (eller sämre) än att jag fyller 50 till hösten och av mina barn önskar jag mig ett stycke nytt golv i mitt kök. Där kylåfrys ska stå, tänka sig. Och då ska hela den här hörnan i köket rivas ut och så ska det på nytt golv, ett snyggt, gärna i trä...eller sån där urtjusig svartvitrutig matta eller så.

Så inte gjorde det något alls att gubben inhandlade sticksåg och testkörde den på mitt skåp för nu kommer den nya att få plats.
Hoppas så att det kommer på plats under morgondagen.

*Och fuskbygge var det när mitt nuvarande köksgolv blev lagt. Den som gjorde det skulle ha stryk och det av flera skäl. För det första är det ett sånt där billigt laminatgolv av sämsta sort. Bara plast eller nåt sånt. Med ett buller som gör mig galen. (Galnare)
För det andra för att det är så uselt gjort vilket visade sig extra tydligt igår när vi skulle flytta på det gamla kylskåpet och förbereda för det nya. Golvet var så lagt att det inte gick att få kylen bort från den där hörnan där det stod utan att göra sönder golvhelvetet.
Och med tanke på stundande födelsedagspresent var ju det kanske inte så himla noga....men ändå....det är principen ju!

Ja, nu är det alltså bara att vänta och hålla en liten och onödig tumme (för det här kommer ju att gå jättebra) för att det här kommer att gå jättebra!







Förresten var jag på födelsedagskalas i lördags!


Födelsedagsbarnet....två år på onsdag!

Ja men det var väl allt för nu.

...att här behövs pepp

Äre nån som anser att jag borde skriva nåt nu eller e alla överens om att jag bara ska va tyst?

Vavava???


För övrigt håller vi på att förbereda för ny kylåfrys och det är minsann inte det lättaste. Har du tur kommer det bilder.

...att jag blir så trött

I en stund av sysslolöshet hamnar jag på nätets tidningar och läser det här!

Jag blir rent matt! Om det nu vara "bara" pengarna som styr men helt uppenbart är det även feg- och dumhet inblandat.
Fegt att inte ta sitt ansvar utan hänvisa till någon annans bord och dumt att bara se till utlagda pengar och inte till vad man får för dessa.

Skärp till dig för sjutton Reinfeldt. Är du landstingsråd eller inte? Vill du bara ha makten och pengarna men slippa ansvaret? Det går liksom inte att få det ena utan att ta det andra!

...att en bild säger allt

...att vi går all in

Trots den arktiska kylan gav vi oss ut för att proviantera till kvällens begivenhet - mellon!

Efter lite hackande, vispande, stekande och allmänt skapande blev det två tallrikar sånt här:




Dillen tycker jag vi lämnar därhän....eller på diskbänken....tydligen.

Sen följde vi upp med såna här....



Och nu svullar vi ostbågar och grillchips (för det fanns inga lökditon att uppbringa) samt nåt billigt bubbel och förvånas över att Dead by april tog sig direkt till final.

Hur toppar vi det här till nästa delfinal?
Förslag emottages tacksamt.